Mat och medicin: Att förstå sambandet mellan naturen och modern sjukvård 

Vad en kopp te, en näve bär, en växt i trädgården och ett modernt receptbelagt läkemedel kan lära oss om hur vi tar hand om vår hälsa.

Har du någon gång stannat upp och funderat över hur mycket av det vi vet om läkemedel som har sitt ursprung i naturen?

Långt innan apoteken fyllde sina hyllor med tabletter, kapslar och medicinflaskor observerade människor växter, beredde traditionella huskurer och upptäckte att vissa naturliga ämnen kunde påverka hur kroppen mådde och fungerade.

En del av dessa upptäckter bidrog till att forma den moderna medicinen på sätt som kanske skulle förvåna dig.

En växt som användes för smärtlindring för flera hundra år sedan bidrog till utvecklingen av acetylsalicylsyra, den aktiva substansen i aspirin. En växt som traditionellt förknippades med diabetes bidrog till metformins historia. Och ett träd som växer i skogarna i nordvästra USA blev utgångspunkten för upptäckten av ett läkemedel som används vid cancerbehandling.

Det är fascinerande när man tänker på det. Vissa av de ämnen som bidrog till att föra den moderna medicinen framåt upptäcktes i naturen långt innan forskarna förstod exakt hur de fungerade.

Men här blir det riktigt intressant.

Om naturen har bidragit så mycket till den moderna medicinen, betyder det då att naturliga läkemedel alltid är bättre? Kan maten vi äter ha liknande effekter som läkemedel? Och varför litar vissa människor på naturliga produkter men känner sig obekväma med att ta ett läkemedel som deras läkare har ordinerat?

Det här är viktiga frågor, och svaren är mer intressanta än att bara välja mellan det som är naturligt och det som tillverkas i ett laboratorium.

Som apotekare med mer än tio års erfarenhet fascineras jag av sambandet mellan mat, natur och läkemedel. Det påminner mig om att ta hand om vår hälsa inte handlar om att hitta en enda perfekt lösning. Det handlar om att förstå vad som hjälper oss, inse vad vi ännu inte vet och fatta välgrundade beslut.

Så låt oss utforska några av de överraskande sambanden mellan köket och apoteket.

1. Aspirin: En berättelse som börjar med ett träd

Föreställ dig att du promenerar genom en skog och får syn på ett pilträd. Du kanske bara ser ett träd som ger skugga och skydd. Ändå har pilbark en lång historia av traditionell användning mot smärta och feber.

Varför?

Pilbark innehåller salicin, en naturlig förening som bidrog till att inspirera utvecklingen av aspirin.

Forskare utvecklade så småningom acetylsalicylsyra, den aktiva substansen i aspirin, till ett modernt läkemedel som används för särskilda ändamål, bland annat smärtlindring. Beroende på beredningsform och dos har aspirin även andra medicinska användningsområden.

Men det finns en viktig skillnad mellan att veta att en växt innehåller en biologiskt aktiv substans och att veta hur denna substans kan användas på ett säkert och effektivt sätt.

Ett modernt läkemedel har en fastställd sammansättning och dosering. Dess fördelar, risker och lämpliga användningsområden kan undersökas vetenskapligt. Traditionella växtbaserade beredningar kan däremot variera i styrka och sammansättning och medföra egna risker.

Med andra ord är upptäckten av något användbart i naturen bara början.

Vetenskapen hjälper oss att undersöka vad ämnet gör, vilken mängd som kan behövas, vilka biverkningar det kan orsaka och vilka personer som kan ha nytta av det.

Naturen kan ge oss utgångspunkten, men noggrann forskning hjälper oss att utveckla upptäckten till ett läkemedel som vi kan använda med större trygghet.

Och aspirin är bara ett exempel.

2. Metformin: Vad en växt lärde oss om blodsocker

Metformin är ett av de mest använda läkemedlen för behandling av typ 2-diabetes. Men dess historia har en oväntad koppling till en växt som heter Galega officinalis, även känd som getruta eller fransk syren.

Växten användes traditionellt i Europa mot symtom som vi i dag förknippar med diabetes. Forskare undersökte senare ämnen som hade samband med dess blodsockersänkande effekter, vilket bidrog till utvecklingen av modern diabetesbehandling.

I dag är metformin ett noggrant utvecklat läkemedel med etablerade doseringar, användningsområden och säkerhetsaspekter.

Varför är detta viktigt?

Därför att det visar hur traditionella observationer kan inspirera vetenskapliga undersökningar. Något som människor lade märke till hos en växt för flera hundra år sedan kan bli utgångspunkten för frågor som forskare undersöker med moderna metoder.

Det betyder däremot inte att det är samma sak att äta getruta eller tillreda den som huskur som att ta metformin. Växten kan innehålla ämnen som är skadliga, och den kan inte ersätta en ordinerad behandling.

Den här skillnaden är viktig varje gång vi pratar om naturläkemedel och huskurer.

Ett naturligt ämne kan inspirera till utvecklingen av ett läkemedel, men det färdiga läkemedlet är inte nödvändigtvis utbytbart mot den ursprungliga växten.

3. Fingerborgsblomma: När en vacker växt döljer en kraftfull hemlighet

Fingerborgsblomman är en imponerande växt. De höga stjälkarna och de färgstarka, klockformade blommorna kan få den att se helt harmlös ut i en trädgård.

Men fingerborgsblomman innehåller kraftfulla ämnen som har bidragit till utvecklingen av läkemedel som digoxin, vilket används hos utvalda patienter med vissa hjärtsjukdomar.

Historiskt användes preparat från fingerborgsblomman för att behandla så kallad vattusot, en äldre benämning på svullnad som orsakas av vätskeansamling och som kan förekomma hos personer med hjärtsvikt.

Med tiden hjälpte vetenskapliga undersökningar forskarna att förstå hur ämnen från växten påverkar hjärtat och hur de kunde användas medicinskt.

Men här finns en allvarlig lärdom.

Fingerborgsblomman är giftig. Även digoxin kräver noggrann förskrivning och uppföljning eftersom skillnaden mellan en verksam dos och en skadlig dos kan vara liten.

Själva växten är inte ett säkert alternativ till läkemedlet.

Det här är ett tydligt exempel på varför vi aldrig bör utgå från att något är säkert bara för att det kommer från naturen.

Naturen innehåller ämnen som kan vara nyttiga, ämnen som kan vara skadliga och ämnen som kan göra både och beroende på hur de används.

Den viktiga frågan är inte bara om något är naturligt. Det handlar om vad det gör, hur det används och om det finns vetenskapligt stöd för användningen.

4. Ett träd som bidrog till att förändra cancerbehandlingen

Här kommer ytterligare ett anmärkningsvärt exempel.

Paklitaxel är ett läkemedel som används för att behandla flera olika typer av cancer. Upptäckten började med forskning om barken från stillahavsidegranen, ett barrträd som växer i nordvästra Nordamerika.

Tänk på det en stund. Ett ämne som hittades i ett träd blev utgångspunkten för ett läkemedel som så småningom skulle användas vid behandling av allvarliga sjukdomar.

Vägen från ett naturligt ämne till ett cancerläkemedel var naturligtvis inte enkel. Forskarna behövde undersöka ämnet, studera dess effekter och fastställa hur det kunde utvecklas och användas inom sjukvården.

Det är det som gör sambandet mellan naturen och vetenskapen så fascinerande.

Naturen erbjuder en enorm variation av kemiska föreningar. Vetenskaplig forskning hjälper oss att undersöka vilka av dem som kan ha användbara egenskaper och om de kan utvecklas till behandlingar.

Vi bör inte utgå från att varje växt innehåller ett potentiellt botemedel eller att varje lovande upptäckt i laboratoriet kommer att bli ett framgångsrikt läkemedel. Men paklitaxels historia visar varför forskare fortsätter att undersöka naturen.

Ibland börjar en upptäckt med en fråga som ingen ännu har lyckats besvara helt.

Och ibland förändrar den frågan medicinens framtid.

5. Ditt kök är fullt av intressant kemi

Hittills har vi utforskat växter som bidragit till utvecklingen av moderna läkemedel. Men hur är det med maten som många av oss redan har i köket?

Vitlök, ingefära, gurkmeja, bär, tomater och grönt te innehåller alla naturligt förekommande ämnen som forskare har undersökt för deras möjliga hälsoeffekter.

Du behöver inte besöka ett laboratorium för att uppskatta att mat är mer komplex än den ibland verkar.

Vitlök: Mer än bara smak

Vitlök innehåller svavelhaltiga föreningar, bland annat allicin, som bildas när vitlöken krossas eller hackas.

Forskare har undersökt vitlök och olika vitlökspreparat för deras möjliga effekter på vissa riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Evidensen varierar dock, och vitlök bör inte betraktas som en ersättning för ordinerad behandling.

Vitlök påminner oss ändå om att livsmedel innehåller en mängd olika ämnen som samverkar med kroppen på olika sätt.

Dessutom kan den göra en måltid mycket godare.

Gurkmeja: Intressant forskning utan överdrivna löften

Gurkmeja ger många maträtter sin karakteristiska gyllengula färg. Den innehåller också kurkumin, ett ämne som har väckt vetenskapligt intresse på grund av sin biologiska aktivitet i laboratoriestudier.

Du kanske har stött på långtgående påståenden om att gurkmeja kan motverka inflammation eller lösa en lång rad hälsoproblem.

Här är det bra att stanna upp och granska vad forskningen faktiskt visar.

Att ett ämne uppvisar lovande effekter i ett laboratorium betyder inte automatiskt att det ger samma effekter i människokroppen när vi äter det. Forskarna måste också undersöka hur mycket av ämnet kroppen tar upp, vilken dos som används och om studier på människor visar på meningsfulla hälsofördelar.

Gurkmeja kan med fördel ingå i en varierad kost. Koncentrerade kurkumintillskott är däremot något annat än att använda gurkmeja i matlagningen och kan medföra risker, bland annat interaktioner med läkemedel.

Ibland är det klokaste helt enkelt att njuta av ett livsmedel för vad det är, utan att förvänta sig att det ska göra allt.

Ingefära: En välbekant ingrediens med lång historia

Ingefära har använts i matlagning och traditionella huskurer i generationer. Den innehåller ämnen som kallas gingeroler och närbesläktade föreningar, vilka har undersökts för olika biologiska effekter.

Forskning tyder på att ingefära kan hjälpa mot vissa typer av illamående, även om evidensen beror på situationen och vilken beredning som används.

Det betyder inte att ingefära är ett universellt botemedel mot mag- och tarmbesvär. Ihållande symtom, svår smärta eller oförklarliga besvär bör bedömas av vården.

Ändå är ingefära ett intressant exempel på hur en vanlig ingrediens i köket kan ha en lång tradition av användning och samtidigt vara föremål för modern forskning.

Bär, tomater och grönt te

Bär innehåller antocyaniner, tomater innehåller lykopen och grönt te innehåller katechiner. Det här är bara några av de många naturligt förekommande ämnen som finns i vardagliga livsmedel.

I stället för att fokusera på ett enda så kallat superlivsmedel är det oftast mer användbart att se till helheten i vår kost.

Att äta varierat med grönsaker, frukt, fullkornsprodukter, baljväxter, nötter och andra näringsrika livsmedel kan bidra till att stödja vår hälsa över tid.

Vi behöver inte göra varje måltid till ett komplicerat hälsoprojekt. Ofta är det mer praktiskt att bygga vanor som är njutbara, realistiska och hållbara.

Hälsosam kost handlar inte om att hitta en magisk ingrediens. Det handlar om helheten i det vi äter regelbundet.

6. Om naturliga produkter är så tilltalande, varför behöver vi då modern medicin?

Det är här samtalet blir särskilt viktigt.

Många känner sig bekväma med att använda naturliga produkter men blir oroliga när läkaren ordinerar ett läkemedel. Vissa oroar sig för biverkningar. Andra har haft en negativ upplevelse av en behandling eller hört berättelser från vänner och familj som gjort dem tveksamma.

Sådana farhågor bör inte automatiskt avfärdas.

Det är rimligt att fråga vad ett läkemedel är till för, hur det fungerar, vilka biverkningar det kan orsaka och om det finns alternativ. Ingen ska behöva känna sig generad över att vilja förstå en behandling innan den påbörjas.

Men det är skillnad mellan att ställa frågor och att utgå från att naturliga produkter alltid är säkrare eller mer effektiva än läkemedel.

Tänk på fingerborgsblomman. Den är naturlig, men giftig.

Tänk sedan på ett ordinerat läkemedel som har studerats i kliniska prövningar och används för att förebygga komplikationer vid en sjukdom. Det kan ha potentiella biverkningar, men för personen som tar det kan fördelarna ändå väga tyngre än riskerna.

Inget av exemplen bör bedömas enbart utifrån sitt ursprung.

Det som spelar roll är den vetenskapliga evidensen, det avsedda användningsområdet, dosen, personens individuella förutsättningar och balansen mellan möjliga fördelar och risker.

Naturliga produkter kan också interagera med receptbelagda läkemedel. Växtbaserade kosttillskott kan påverka hur vissa läkemedel tas upp, bryts ned eller utsöndras ur kroppen. Det innebär att en produkt som marknadsförs som naturlig ändå kan orsaka problem, särskilt om någon använder flera olika läkemedel.

Det är en av anledningarna till att det är viktigt att berätta för sin läkare eller apotekspersonal om man använder växtbaserade produkter eller kosttillskott.

Att vara välinformerad betyder inte att lita blint på allt. Det betyder att vara villig att granska evidensen, ställa frågor och se till helheten.

7. Vad jag ibland reflekterar över som apotekare

I mitt dagliga arbete som apotekare möter jag ibland människor som uttrycker misstro mot läkemedel på grund av sina personliga övertygelser eller tidigare erfarenheter.

De här samtalen får mig att reflektera över hur olika vi kan se på hälsa och behandling.

För en person kan en tablett kännas som ett tryggt steg mot att må bättre. För en annan kan den väcka oro, osäkerhet eller minnen av obehagliga biverkningar.

Vi tar alla med oss våra egna erfarenheter och föreställningar när vi fattar beslut om vår hälsa.

Jag tycker inte att människor ska behöva känna sig dumma för att de ställer frågor om läkemedel. Jag tycker inte heller att alla farhågor ska avfärdas med uppmaningen att ta ett receptbelagt läkemedel utan att ställa några frågor.

Att lyssna spelar roll.

Att försöka förstå spelar roll.

Och att kunna diskutera sina funderingar öppet med vårdpersonal spelar roll.

Samtidigt tycker jag att vi måste vara försiktiga så att rädslan inte blir den enda grunden för våra beslut. En berättelse som delas på nätet eller en upplevelse som någon annan har haft kan vara värd att diskutera, men den säger inte nödvändigtvis vad som är bäst för oss i vår egen situation.

Läkemedel är inte perfekta, och inte heller människorna som utvecklar, förskriver, expedierar eller använder dem. Biverkningar förekommer, misstag kan inträffa och behandlingar fungerar inte alltid som vi hoppas. Därför är uppföljning, ärliga samtal och fortsatt forskning så viktiga.

Men läkemedel kan också lindra lidande, behandla kroniska sjukdomar, förebygga allvarliga komplikationer och rädda liv.

Att erkänna dessa fördelar innebär inte att vi ignorerar riskerna.

Det innebär att vi ser till båda sidorna.

Jag tycker också att vi bör komma ihåg något om oss själva: ingen av oss har alla svar. Jag är apotekare, men jag är också människa. Yrkeserfarenhet kan hjälpa oss att förstå hälsa och behandling, men den gör ingen perfekt och undanröjer inte alla utmaningar i vardagen.

Vi lär oss alla att ta hand om oss själva, fatta bättre beslut och hantera sådant som vi inte alltid förstår.

Därför tror jag att uppmuntran och ett öppet sinne hör hemma i samtal om hälsa, precis lika mycket som fakta och vetenskaplig evidens gör.

8. Mat och läkemedel är samarbetspartner, inte rivaler

Kanske är det största misstaget att tro att vi måste välja sida.

Antingen äter vi naturligt och undviker läkemedel, eller så tar vi läkemedel och slutar bry oss om vår livsstil.

Verkligheten är inte så enkel.

En person med typ 2-diabetes kan ha nytta av näringsrika måltider, fysisk aktivitet, regelbunden uppföljning och ordinerade läkemedel. Någon som behandlas för högt blodtryck kan behöva både livsstilsförändringar och läkemedel. En person som får cancerbehandling kan ha nytta av att upprätthålla ett tillräckligt näringsintag samtidigt som hen följer en behandlingsplan som utformats av vårdteamet.

Dessa insatser behöver inte konkurrera med varandra. De kan fylla olika funktioner och komplettera varandra.

Maten ger oss den energi och de näringsämnen som kroppen behöver. En balanserad kost kan stödja kroppens normala funktioner och bidra till att minska risken för vissa sjukdomar. Läkemedel kan tillgodose specifika medicinska behov på sätt som maten ensam inte kan.

Och ibland blir vi sjuka trots att vi gör vårt bästa för att äta bra, motionera och upprätthålla hälsosamma vanor.

Det betyder inte att vi har misslyckats.

Hälsan påverkas av många faktorer, bland annat genetik, miljö, livssituation och omständigheter som ligger utanför vår kontroll. Vi kan göra val som främjar vårt välbefinnande utan att låtsas som att alla hälsoutfall ligger i våra egna händer.

Det här är en viktig skillnad eftersom den tar bort onödig skuldkänsla ur samtalet.

Att ta ordinerade läkemedel betyder inte att du har försummat din hälsa. Att behöva hjälp betyder inte att du har gjort något fel. Och hälsosammare livsstilsval garanterar inte att du aldrig kommer att behöva medicinsk behandling.

Vi kan ta ansvar för de val vi har möjlighet att påverka och samtidigt inse att hälsa är mer komplicerat än en enkel lista med regler.

9. Det klokaste förhållningssättet? Var nyfiken, men behåll ett kritiskt perspektiv

När vi hör talas om ett nytt kosttillskott, en gammal huskur eller en lovande vetenskaplig upptäckt är det naturligt att bli nyfiken.

Nyfikenhet är värdefull. Den uppmuntrar oss att ställa frågor och utforska nya idéer.

Men nyfikenheten fungerar bäst när vi kombinerar den med lite tålamod.

Innan vi antar att en naturlig produkt kan behandla ett hälsotillstånd kan vi fråga oss: Har den studerats på människor? Vad visade forskningen egentligen? Är fördelarna väl belagda eller undersöks de fortfarande? Kan produkten interagera med något annat vi använder?

Vi kan ställa samma slags frågor om läkemedel.

Vad är läkemedlet avsett att göra? Vilka fördelar kan vi förvänta oss? Vilka biverkningar bör vi vara uppmärksamma på? Finns det något vi bör diskutera med vår läkare eller apotekspersonal?

Sådana frågor gör oss inte till besvärliga patienter. De hjälper oss att ta en mer aktiv roll i vår egen vård.

Vi kan respektera traditionell kunskap utan att utgå från att alla traditionella huskurer fungerar. Vi kan värdesätta vetenskaplig forskning utan att förvänta oss att vetenskapen redan har besvarat alla frågor. Och vi kan uppskatta naturliga ingredienser utan att betrakta dem som ersättning för evidensbaserad vård.

Målet är inte att bli misstänksam mot allt eller att acceptera allt utan att ifrågasätta.

Målet är att utveckla ett mer balanserat sätt att tänka.

En sista tanke: Vi gör den här resan tillsammans

På Risevow vill jag att vi ska komma ihåg att ta hand om vår hälsa inte handlar om att vara perfekt eller att hitta en enda lösning som fungerar för allt.

Ibland innebär det att laga en näringsrik måltid. Ibland handlar det om att komma ut på en promenad, återgå till en hälsosam rutin eller ge sig själv tid att vila.

Ibland innebär det att fråga en apotekare om ett läkemedel som oroar oss.

Och ibland handlar det om att acceptera att vi behöver behandling och tillåta oss själva att ta emot den hjälpen.

Vi har alla olika förutsättningar, olika utmaningar och olika saker att lära oss. Även med yrkeserfarenhet har ingen av oss alla svar. Det viktiga är att vi är villiga att fortsätta lära oss, ställa genomtänkta frågor och fatta välgrundade beslut med det stöd vi behöver.

Naturen har gett oss fantastiska resurser. Vetenskapen har hjälpt oss att förstå många av dem och utveckla behandlingar som har förändrat otaliga liv. Mat kan ge oss näring, livsstilsvanor kan stödja vårt välbefinnande och läkemedel kan ge fördelar som varken mat eller livsstilsförändringar kan uppnå på egen hand.

Vi behöver inte ställa dessa saker mot varandra.

Vi kan uppskatta naturen, respektera vetenskapliga belägg, ifrågasätta sådant vi inte förstår och söka professionell vägledning när vi behöver det.

Framför allt kan vi komma ihåg att våra hälsoresor är personliga. Vi behöver inte göra allting perfekt, och vi behöver inte lista ut allting på egen hand.

Kanske handlar god hälsa inte om att välja mellan naturen och medicinen. Kanske handlar det om att förstå båda, inse deras begränsningar och fatta de bästa beslut vi kan utifrån den kunskap och det stöd som finns tillgängligt.

Och när resan känns svår kan lite uppmuntran hjälpa oss att ta nästa steg.

Det är därför Risevow finns: för att uppmuntra människor att ta hand om sin hälsa, mitt i verkliga livet och dess utmaningar, och att göra så gott de kan, ett steg i taget.

Referenser och vidare läsning

Om du vill fördjupa dig i dessa ämnen erbjuder följande organisationer tillförlitliga utgångspunkter för information om läkemedel, nutrition och naturliga produkter.

• National Library of Medicine – PubMed: Vetenskaplig litteratur om farmakologi, läkemedelsutveckling och kliniska studier. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/

• National Cancer Institute: Information om cancerbehandlingar och läkemedel, inklusive sådana som utvecklats från naturliga ämnen. https://www.cancer.gov/

• National Center for Complementary and Integrative Health: Evidensbaserad information om örter, kosttillskott, möjliga hälsofördelar och säkerhet. https://www.nccih.nih.gov/health

• Världshälsoorganisationen (WHO): Information om hälsosam kost och nutrition. https://www.who.int/health-topics/healthy-diet

Hälsodisklaimer: Allt innehåll på Risevow är endast avsett att uppmuntra till hälsa och välbefinnande och utgör inte medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Informationen i den här artikeln ersätter inte råd från läkare, apotekare eller annan kvalificerad vårdpersonal. Rådgör alltid med vårdpersonal om medicinska frågor, symtom, läkemedel eller kosttillskott. Börja aldrig med, avsluta aldrig eller ändra aldrig en ordinerad läkemedelsbehandling utan lämplig professionell vägledning.